I början, pirr, blickar, skratt, kontakt, känslor i överflöd, hångel, beröring. Inget är väl mer underbart än när man blir kär. När huvudet inte har något att säga till om. Kroppen gör precis som den själv vill. Rådnar, svettas, darrar, ryser av välbehag. Men så kommer huvudet ifatt kroppen och allt ställs på sin spätts.
Hur funkar det egentligen? Hur kommer det sig att ibland funkar allt och ibland spricker allt i tusentals bitar. Sitter just du där hemma och undrar varför det inte funkade? Kanske är svaret bara så enkelt som att, det va inte meningen. Jag har själv vatt där. Kännt hjärtat värka, hört alla förklaringar, gråtit floder, kännt tomheten, tomrummet som blir kvar. Ekande, oersättligt.Försöka låsa in det där elaka o jobbiga i den "svarta låda".  Ja jag vet hur det känns. Även om du tror att du är ensam, ensamast i hela världen. Det blir bara bättre. Du reser dig starkare än du någonsin trodde du kunde bli. Känns kanske inte så precis i detta ögonblick, men snart. Sexigare, vackrare, finare, inte längre någons jävla andrahandsval! Mina sista ord till dig, du är och kommer för alltid vara en bättre människa än många andra. I mina ögon den bästa. Mitt FÖRSTAHANDSVAL!   



Låttexten till Lalehs- hide away.